så har

påsken lidit mot sitt slut. känns som att större delen av den tillbringats på jobb, men det har varit helt okej för sällskapet har varit toppen och patienterna underbara.

igår blev det lite påskfirande med äggrullning och bebismys, Lucas tyckte det var intressant med kusinen men Liam som har en lillebror konstaterade "hon är söt som en docka" innan han återgick till legot.

hunnit med lite träning också; började påsken med långpass och avslutade idag med favorit i repris dvs. drygt 7km med stopp för solning och avsluta med styrkelåtarna.

pojkarna i huset verkar ha haft fyra bra dagar tillsammans, mestadels utomhus. i eftermiddag fick jag var med på ett hörn när vi lekte lite i Karslund, tittade till hästarna (vem som uppskattade det mest är osäkert..) och gick genom skogen❤️

för tillfället

är lusten inför danspasset ganska liten medan det just nu går jäkligt bra på jympan. trots att passet innefattar två styrkedelar och inte har överdrivet många motionärer har jag dom senaste två veckorna fått sådan endorfinkick, passet känns lätt och har verkligen gett det där lilla extra.

vilket jag var sjukt nöjd med ända tills jag insåg att imorgon är det torsdag, och långpass.. det längsta i hela träningsprogrammet, på 21 kilometer.

tre segrar

senaste dygnet:

till hjälpredornas lycka tyckte F äntligen att det var läge att klippa häcken och idag var det inga problem att komma förbi varken med vagnen eller cykel.

efter en helg på jobb var det skönt att solen sken även idag, längtan blev för stor så idag fick vinterjackan ge plats för lager-på-lager.. massor av såna dagar den närmaste tiden tack!!

den största segern var dock att skenben, hälsenor och vader verkar gilla dom nya löparskorna lika mycket som jag..

livslängd på en löpsko

hur lång är den? beror den på antal löpta kilometrar eller har det att göra med gummisulans ålder? och kan den bara vara slut??

så kändes det åtminstone ikväll och det är aldrig roligt att behöva sluta på grund av smärta. istället för att börja stortjuta ska jag sätta mig i soffan, tröstäta godis och försöka förtränga tanken på om det inte blir bättre med nya skor..

den gångna helgen

har det varit både fredagsmys och söndagsfika på jobb, där emellan kalas nere på Österlen..

då kändes det lite extra skönt att börja veckan med en runda följt av styrka. att stegen var så där lätta, tryck i benen och ett hyfsat tempo var ett stort plus men det viktigaste av allt var att glädjen och motivationen var tillbaks!!

uppladdning

för mig och Lucas i förmiddag, eller rättaresagt ta igen lite sovtimmar.. välbehövligt var det efter en orolig natt med hosta.

efter middagsluren tyckte han dock att det var dags att gå ut. sagt och gjort så fick det bli; kan ju inte sitta inne när solen ä n t l i g e n visar sig. medan barnen sysselsatte sig producerade jag D-vitamin i en läande hörna, något jag inte alls har något emot att vänja mig vid!!

efter en stund fick det bli en liten promenix till Apoteket & netto, mellis utomhus och avslutningsvis lite fotboll.

jodå; ibland är livet underbart❤️

efter ett tag

på top så måste det gå lite sämre och kännas lite motigt.. och just nu gör det de. fast att det inte går super mycket långsammare känns det så, inne i en intensiv arbetsperiod och dessutom en sliten trött kropp som lätt leta ursäkter för att slippa. igår vann ursäkterna och jag satt där i soffan, försökte trycka undan det dåliga samvetet med att se det som välbehövlig återhämtning. men idag däremot kom jag inte bara ut på 7kilometers-rundan utan gjorde dessutom styrkan efteråt!!

igår

var det väldigt långt mellan huvudet och fötterna; pannbenets vilja vann inte över benens trötta muskler.. så intervallernas tempo blev därefter, men tänker att det borde väl ge något resultat i det långa loppet?!

till råga på köpet började halsen kännas tjock senare under kvällen och jag somnade i soffan innan klockan slagit 21.00 (med en Lucas i famnen som antingen håller på att bli sjuk eller få tänder.. vet ju vilket jag hoppas på).

så det var med extra nervositet jag vaknade i morse, för hur ska jag klara av att köra ett toppen jympapass med trötta ben och en kropp som håller på att bli sjuk? men kroppen inte bara levererade utan LUFningen gick över förväntan.. vet hur mycket tid som läggs på musiken, rörelserna, dubbelkolla vad riktlinjer och rörelsebanker säger och jo en hyfsad ledare är jag allt om vi ska vara ärliga (och självgoda) men att det skulle vara SÅ bra trodde jag faktiskt inte!!

efter LUFen har det varit en produktiv dag med nyklippta pojkar, IKEA-besök som resulterade i en uppfräschning här hemma, F sprang (högst motvilligt) en runda. avslutade med att storebror mycket lyckligt och stolt alldeles själv för "egna"pengar köpte sitt lördagsgodis.. det om något är balsam och välbehövlig återhämtning för en trött mammakropp❤️