dödsångest

ungefär det är känslan jag har vid illamående. så när halsmandlarna (eller något sånt) svullnar, jag inbillar mig att dom gnids mot varandra och skapar illamående är det nästintill omöjligt att sova. blev lite bättre av att sitta upp men den ställningen underlättar inte sömnen direkt!!

slut på gnället, nu ska jag passa på att vila lite när lillsorken gör det samma så kanske det blir bättre..

tröttare

än tröttast men så blir det av frisk luft, sol och arbeta med kroppen, men det är ju så värt det!!

Liam har inte bara hunnit med att hjälpa farfar i trädgården utan även matat snobben (eller snablen/snoblen som han kallar honom) och jag avverkade 24km med nytt tempo-PB.. men så blir det väl när inte en enda kilometer ligger över 5:20?!

igår somnade sönerna också i bilen hem.. efter en dag med moster, farbror och massa bus & mys ❤️

älskade unge

ibland kan man bara inte förstå hur dom kan gå en på nerverna..

som när han sjunger egen påhittade sånger hela cykelturen. eller när han ska "klippa gräset" när kompisen tycker dom kojan/rummet ska bli fint. när det där hjärtliga skrattet får mitt hjärta att smälta, eller kramen kompisarna emellan och ett löfte om att vi ses snart ❤️

sjukt trött

på vinterjackan så idag var det riktigt skönt att få ta på tjocktröja och väst. solbrillor till det och våroutfiten är komplett ❤️

något annat som är tröttsamt är lillsorkens ovilja att äta för tillfället, men hur "tvingar" man en bebis som kniper med munnen att äta liksom?! någon gång blir han hungrig.. antagligen mitt i natten när jag sover som bäst!!

tvättmaskinen

har gått varm sedan i torsdags efter att magsjukan slog till under natten på stakars Liam. när väl inkubationstiden var på väg att gå ut insjuknar F.. 

till råga på allt började Lucas med krupphosta kl.04:30 imorse som väckte storebror; så det var bara att förflytta sig ner till soffan där visa somnade om (lillsorken) medan andra slumrade (jag). hostan har dock inte varit så farlig, hoppas det håller sig där för känns som det var längesedan jag nattetid sov i min säng!!

till slut vann målmedvetheten över tröttheten och trots blåsten avverkades löprundan i ett hyfsat tempo; om jag bara kunde närma mig ett jämnt 5.15 och så småningom 5-minuters..

4 minuter

på 7 veckor borde väl gå att kapa?! i så fall är jag otroligt nära PB på halvmaran.. om det nu blir någon för min del men det orkar jag inte tänka eller skriva om här; mig i ett nötskal liksom..!!

förväntar mig sjuk träningsvärk på onsdag, men det kan det vara värt när löpning känns så här lätt. nämnde jag förresten att jag fortsatte en kilometer, även den i ett tempo under 5 minuter??

no superwomen

planen var att dra av en 20kilometrare mellan 06-08, allt för att inte inkräkta på dyrbar familjegudstjänst så här en jobb helg. klockan var ställd, både till att äta och sen gå upp, kläderna var förberedda, rundan utmätt och jag var taggad..

ända till lillsorken vaknade vid 23-tiden med igentäppt näsa och resten av natten halvsov vi sittandes i soffan.

efter några timmars sömn i sängen har vi tillbringat förmiddagen med att ladda D-vitamin inför sista arbetspasset denna helgen.

ett privilegium

och en lyx som föräldraledig att för andra veckan idag tisdag-torsdag ha avverkat dagens träning (och ibland även efterföljande dusch) innan kl.11.00!!

denna vecka har ju vädret inte heller varit så tokigt, en försmak av våren som gör att man längtar ännu mer.. och som vi utnyttjat det ❤️